Australier har uttryckt oro över införandet av AI (Artificiell Intelligens) i sina liv. Ansträngningar har gjorts för att ta itu med dessa bekymmer genom rådgivande kommittéer, konsultationer och regler. Dock har dessa åtgärder främst varit reaktiva snarare än proaktiva. Det är viktigt att förutse potentiella scenarier innan de inträffar.
Intressant nog har den australiska litteraturen utforskat teman kring AI och robotar i över ett sekel. AustLit-databasen, en omfattande bibliografi över australisk litteratur, listar nästan 2 000 verk som berör dessa ämnen. Romaner, manus, poesi och olika former av litteratur har delved in i implikationerna och samhällets attityder gentemot dessa teknologier.
Att föreställa sig framtiden genom litteraturen
Litteraturen speglar inte bara samhällets tänkande utan påverkar det också. Den ger värdefulla insikter i föreställda scenarier och bidrar till diskussioner om ansvarsfull teknik. Som en del av ett pågående projekt kurateras för närvarande en omfattande lista över australisk litteratur om AI och robotar för att belysa denna viktiga aspekt av den australiska kulturen.
Här är fem utvalda australiska litterära verk som är särskilt relevanta för nationella samtal om AI:
– **Den Automatiska Bartjänsten**
I denna novell av Ernest O’Ferrall, publicerad under pseudonymen ”Kodak” år 1917, möter huvudpersonen en automaton vid namn Gwennie. Inledningsvis verkar Gwennie vara ett kostnadseffektivt och effektivt ersättning för en mänsklig bartjänst. Dock blir Gwennies begränsningar uppenbara när hon inte kan lösa problem som människor enkelt skulle övervinna.
Den Automatiska Bartjänsten skildrar på ett humoristiskt sätt idén att robotar, även om de är attraktiva i sin effektivitet och överkomlighet, inte alltid är lämpliga ersättare för mänskligt arbete. Det är anmärkningsvärt att berättelsen framträdde strax innan den Stora Strejken år 1917, en tid av arbetsoro, vilket betonar skepticismen som australierna historiskt sett har haft gentemot teknik som ersätter mänskliga arbetare.
– **Efterkommandena**
A. Bertram Chandlers novell från 1957, ”Efterkommandena”, utspelar sig under en invasion av en okänd ras av angripare. Inledningsvis skildrar den två mänskliga karaktärer, senare avslöjade som robotar som har omkullkastat mänskligheten, vilket gripande antyder att människor och robotar inte är fundamentalt olika.
”Efterkommandena” utforskar konceptet Artificiell Allmän Intelligens (AGI), en typ av AI som besitter en bred uppsättning kognitiva förmågor över olika områden. Medan de flesta nuvarande AI-system är ”narrow” och specialiserade för specifika uppgifter, representerar AGI en framtid där robotar har en bredd av förmågor, vilket väcker frågor om relationen mellan människor och avancerade maskiner.
– **Månen i Marken**
I Keith Antills roman från 1979, ”Månen i Marken”, som publicerades av Norstrilia, kretsar historien kring ett utomjordiskt hot som mänskligheten måste konfrontera. Även om de exakta detaljerna kring AI och robotar inte anges i berättelsen, utforskar romanen övergripande teman som teknologi, mänsklig överlevnad och implikationerna av en föränderlig värld.
Genom dessa utvalda verk blir det tydligt att den australiska litteraturen under lång tid har brottats med komplexiteterna och implikationerna kring AI och robotar. Berättelserna erbjuder värdefulla insikter i sociala attityder, förutspådda scenarier och våra gemensamma bekymmer kring att omfamna en sådan teknik.