Den norske ministeren for digitalisering, Karianne Tung, har förespråkat en betydande ökning av användningen av artificiell intelligens inom offentlig sektor, med målet att nå 80% år 2025. Ministern betonade potentialen för AI att revolutionera sektorer genom att frigöra resurser för mer kritiska uppgifter. Ungefär 25% av regeringsorganen implementerar för närvarande någon form av AI.
AI-applikationer visar sig vara vitala inom olika områden, inklusive att effektivisera administrativa processer och förbättra medicinska diagnoser, som att avläsa MRI-scanningar. Dessa exempel belyser effektiviteten av AI när det gäller att förbättra offentliga tjänster. Tung uppmanar sektorer att lära av organisationer som framgångsrikt integrerat AI i sina arbetsflöden.
Samtidigt har kritiker uttryckt oro över mandatet att accelerera AI-utnyttjandet. Utvecklare och samhällskommentator Christin Gorman har ifrågasatt trycket för AI-användning och påpekat den höga energiförbrukningen och eventuella brister i kontrollmekanismer förknippade med AI-teknologier. Gormans åsikt överensstämmer med en känsla hon uttryckte tidigare i år angående liknande rekommendationer som gjorts av NHO (Næringslivets Hovedorganisasjon).
I linje med ministerns direktiv har även techjätten Microsoft uttryckt sitt stöd för ökat användande av AI. Kristine Dahl Steidel, VD för Microsoft Norge, underströk AI:s potential för att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten. När tekniken mognar föreslår Steidel att Norge har möjlighet att leda och varnar för att hamna efter i dess användning. Hon förespråkar personligen daglig användning av AI-verktyg som Copilot för att främja nya vanor bland ledare.
Utmaningar och kontroverser:
En betydande utmaning med att omfamna artificiell intelligens inom offentlig sektor är att säkerställa integritet och dataskydd. Offentliga organ hanterar känslig personlig information, och integrationen av AI-system måste följa stränga dataskyddsförordningar. En annan oro gäller den etiska användningen av AI och risken för partiskhet i beslutsprocesser om AI-algoritmerna inte granskas och är transparenta.
Det finns också en kontrovers kring förlusten av arbeten på grund av AI-automation. Även om AI verkligen kan frigöra resurser och förbättra effektiviteten kan det leda till arbetstapp på områden där maskiner kan ersätta mänskligt arbete. Anställda inom offentlig sektor kan behöva skaffa sig nya färdigheter för att anpassa sig till förändringarna i sin arbetsmiljö.
En stor fördel med AI-användning inom offentliga tjänster är möjligheten att effektivisera operationer, minska kostnader och förbättra serviceleveranserna. AI kan hjälpa till att fatta mer informerade beslut genom att analysera stora datamängder snabbare än en människa skulle kunna. Detta kan leda till förbättringar inom områden som hälso- och sjukvård, där AI kan bistå med diagnoser, eller inom administrativa funktioner där det kan automatisera rutinuppgifter.
Å andra sidan kan en nackdel vara de inledande kostnaderna och infrastrukturinvesteringarna som krävs för att implementera AI. Dessutom kan överberoendet av teknologi leda till nya former av digital klyfta, där samhällen med mindre tillgång till digital infrastruktur blir efterkvarnade.
Det är viktigt att ha dessa överväganden i åtanke när man diskuterar de bredare implikationerna av AI-integration inom offentlig sektor. För mer information om hur olika länder integrerar AI inom sina offentliga sektorer, tillhandahåller OECD resurser och information om politik och innovation, inklusive användningen av AI inom offentliga tjänster. Dessutom, för en bredare utforskning av AI:s påverkan och dess potentiella användningar, diskuterar entiteter som World Economic Forum olika aspekter av artificiell intelligens i samhället, inklusive de etiska och ekonomiska implikationerna.
The source of the article is from the blog maestropasta.cz