Artificiell intelligens (AI) har varit en del av filmbranschen under en tid nu, och diskussioner om dess konsekvenser får allt större fokus. När Sebastian Lindvall försöker sammanfatta den nuvarande situationen inom filmvärlden identifierar han en ökande klyfta mellan högkultur och populärkultur. Denna uppdelning rör de som ser AI som ett hot mot kreativ autenticitet och de som ser det som ett oumbärligt verktyg för framtiden.
Netflix VD Ted Sarandos förmedlade en känsla av att AI i sig inte kommer att ersätta jobb, men de som skickligt hanterar AI kan göra det. Sarandos tror optimistiskt på människans förmåga att berätta historier och ha känslomässig påverkan. Han hänvisar till övergången från handritad till datorgenererad animation som ett exempel på teknologisk förändring som ökade sysselsättningen inom branschen.
Å andra sidan pågår det en debatt om huruvida större nödvändigtvis är bättre när det gäller filmproduktion. Sarandos insisterar på att kvalitet och kvantitet inte är ömsesidigt uteslutande; dock prioriterar purister inte nödvändigtvis jobbskapande över det slutgiltiga konstnärliga arbetet. Det är den skapande kraften som verkligen betyder något för dem.
Med tanke på denna diskurs delade Goro Miyazaki, under en intervju med den franska tidningen 20 Minutes, sin far Hayao Miyazakis prognos att den gyldiga eran för japansk animation har tagit slut och att det råder en brist på innovation. Detta står i stark kontrast till Sarandos vision och antyder att de faktiska skaparna ofta skiljer på kvalitet och kvantitet.
Hayao Miyazakis återkomst från pensioneringen för ”Pojken och hägern” (2023) väckte en rad känslor bland publiken. Även om inte alla blev lika förtjusta i filmen, berörde den ändå mångas hjärtan. Med Miyazakis bortgång fruktar man att en unik ande av filmkonst också kan avta.
Studio Ghibli står som en symbol inom animationsbranschen och representerar traditionell celanimation, exceptionella produktionsvärden, yrkeskunnande och framför allt den mänskliga beröringens från uppkomst till uttryck och resultat. När Miyazaki ger sig ut på vad som kan vara hans sista långfilm, som sägs återkalla en nostalgi som påminner om tidigare dagar, påminns branschen om den delikata balansen mellan framväxande teknologi och den värdefulla mänskliga elementet i filmkonsten.
Potentialen för AI inom filmtillverkning sträcker sig bortom dess påverkan på jobbskapande och kontinuitet av traditionella tekniker. Den reser också viktiga frågor om originaliteten hos innehåll, fördomar som AI kan upprätthålla och den potentiella utspädningen av kulturella nyanser. Till exempel, hur kan ett AI-drivet tillvägagångssätt för manusförfattande påverka unikheten och mångfalden av berättelser som berättas i filmvärlden? Dessa frågor speglar de större etiska och kulturella konsekvenserna av AI-integration i kreativa utrymmen.
En central utmaning kretsar kring potentialen för homogenisering av innehåll. Om AI analyserar tidigare framgångsrika filmer för att fastställa komponenterna i en ’hit’-film kan det uppmuntra till formelbaserad produktion på bekostnad av innovativ berättande. Dessutom finns en kontrovers kring idén om upphovsrätt när filmer skapas med hjälp av AI. Kan en maskin vara kreativ, eller imiterar den bara mönster den lärt sig från människoskapade innehåll?
Samtidigt erbjuder användningen av AI inom filmen uppenbara fördelar. Den kan hjälpa filmskapare med tidskrävande uppgifter som redigering, specialeffekter och även manusanalys, vilket maximal effektivitet. AI kan också demokratisera filmmakande processen och möjliggöra för indie filmskapare att producera högkvalitativt innehåll med begränsade resurser. Dessutom hjälper AI:s förmågor inom dataanalys studior att bättre förstå publikpreferenser, vilket kan leda till mer framgångsrika filmer.
Emellertid är nackdelarna betydande också. En överdriven användning av AI kan kväva de mänskliga impulser som bidrar till rikedomen och oväntbarheten i det kreativa arbetet. Dessutom kan användningen av AI för att analysera publikdata kränka integriteten och potentiellt leda till censur eller marginalisering av innehåll som inte överensstämmer med de mönster som identifierats av algoritmerna.
Samtalet om AI:s roll inom film och kultur kommer att fortsätta att utvecklas i takt med tekniken. För att utforska vidare ämnet om AI:s påverkan på samhället i stort, här är några huvudområden relaterade till AI, etik och teknik:
– American Civil Liberties Union
– AI Superpowers
– TED Talks
– Electronic Privacy Information Center
Sammanfattningsvis, så mycket som AI har att erbjuda filmbranschen, är det avgörande att väga de kreativa, etiska och kulturella kostnaderna och fördelarna. Balansen mellan att använda AI som ett verktyg och att bevara de unika mänskliga kvaliteterna i berättande förblir en central punkt av diskussion.