Betydande skillnader i USA:s och Kinas AI-strategier
Förenta staterna och Kina samlades i Genève, Schweiz för en betydande diskussion om militariserad artificiell intelligens (AI), vilket markerar det första bilaterala mötet som ägnas åt att hantera de potentiella farorna som AI utgör i militära tillämpningar. Detta möte, påbörjat genom avtalet mellan president Joe Biden och Kinas president Xi Jinping, fokuserar på autonoma vapensystem, cybersäkerhet och hoten från deepfakes som sprids genom AI-teknik.
Amerikansk betoning på internationella konventioner
USA underströk nödvändigheten för att Kina ska ansluta sig till en internationell överenskommelse liknande nedrustningsavtal för kärnvapen, med syfte att begränsa användningen av AI i kärnvapen för att förhindra potentiell mänsklig förödelse. En amerikansk högt uppsatt tjänsteman framhöll vid en pressbriefing den brådska med vilken de uppfattar Kinas snabba implementering av militära förmågor och väckte farhågor angående USA:s och dess allierades säkerhet.
Framåtskridande AI-diskussioner globalt
Biden-administrationen har varit banbrytande i att kräva diskussioner om AI-regleringar, med en presidentiell exekutiv order angående AI som utfärdades förra oktober. Förenta nationerna ekade denna känsla i mars genom att anta en resolution som uppmanar till internationella överenskommelser för att skydda mot missbruk av AI. För att dessa globala ansträngningar ska vara effektiva anser USA att deltagandet av stora militära makter som Kina är avgörande, samtidigt som man skärper nationella AI-regler riktade mot säkerhetshot uppfattade från Kina.
Kina stöder tillgång till AI-teknologi
Kina håller fast vid att USA först bör häva regleringarna för halvledare mot dem, vilket inkluderar restriktioner mot AI-relaterade halvledare. Kina förbereder enligt uppgift en resolution för att minska AI-teknikskillnader mellan länder, med tonvikt på ett öppet och inkluderande tillvägagångssätt till teknikutveckling. Trots detta håller USA fast vid att nationella säkerhetsåtgärder relaterade till dessa frågor inte är förhandlingsbara och förutser en skarp konfrontation under AI-överläggningarna.
När diskussionerna fortsätter mitt i den strategiska tävlingen mellan USA och Kina finns en allmän oro att den snabba framstegningen av AI-teknologier kan förstärka säkerhetshoten. Kraven på samarbete mellan de två supermakterna ökar, och den sentida statsmannen Henry Kissinger har varnat för det akuta behovet av att samarbeta om avrustning av AI för att förebygga potentiella katastrofer.
Aktuell ytterligare fakta:
– Användning av artificiell intelligens i militären: Flera länder, inklusive USA och Kina, är aktivt engagerade i utvecklingen av AI för militärt bruk, med tillämpningar som sträcker sig från dataanalys och logistik till autonoma vapensystem och beslutstagningsalgoritmer. Båda länderna främjar AI för att behålla en konkurrensfördel inom militär kapacitet.
– Internationella AI-styrningsåtgärder: Det har funnits en växande efterfrågan på att etablera internationella normer och överenskommelser för att styra användningen av AI på samma sätt som kemiska, biologiska och kärnvapen är reglerade. Det inkluderar potentialen för nya internationella avtal eller anpassning av existerande internationell lagstiftning för att täcka användningen av AI inom militära sammanhang.
– Teknologisk kapplöpning: Tävlingen mellan USA och Kina är inte begränsad till militärområdet, utan sträcker sig till ekonomiska, teknologiska och geopolitiska sfärer. AI ses som en nyckelområde för konkurrens, där båda nationerna satsar kraftigt på AI-forskning och utveckling.
Viktiga frågor och svar:
– Vad är huvudpoängerna för tvisten mellan USA och Kina i AI-militära diskussioner? Frågor som användningen av AI i autonoma vapensystem, tillämpningar inom cybersäkerhet och förebyggandet av AI-relaterade säkerhetshot är centrala för diskussionerna. Dessutom är de handelsrelaterade restriktionerna för AI och relaterade teknologier kontroversiella.
– Varför är internationellt samarbete nödvändigt i sammanhanget med utvecklingen av AI-vapen? Internationellt samarbete är avgörande för att undvika en oreglerad kapprustning inom AI och säkerställa att autonoma system inte leder till oavsiktliga eskaleringar eller konflikter. Det hjälper också att hantera etiska överväganden och förebygga olyckor eller missbruk med AI.
Utmaningar och kontroverser:
– Etniska bekymmer: Det finns betydande etiska frågor kring AI, från beslutsfattande i autonoma vapensystem till potentialen för överträdelser av internationell humanitär rätt. Samstämmighet i dessa frågor är svår att uppnå på grund av varierande kulturella och politiska perspektiv.
– Verifiering och efterlevnad: I vilken internationell överenskommelse om AI inom militära tillämpningar, skulle det vara utmanande att verifiera efterlevnad på grund av den immateriella naturen hos mjukvara och algoritmer jämfört med traditionella vapensystem.
Fördelar: AI har potential att öka försvarsförmågorna, förbättra precisionen i militära operationer och minska risken för mänskliga soldater.
Nackdelar: Profileringen av AI-teknologier kan leda till ökade säkerhetshot, som potentialen för autonoma vapensystem att begå fel eller användas skadligt och accelerationen av en AI-kapplöpning.
Förslagna relaterade länkar:
För att lära dig mer om den bredare kontexten av AI och dess följder för säkerheten kan du besöka:
– Förenta nationerna: För information om internationella ansträngningar och resolutioner angående användning och reglering av AI.
– Vita huset: För att granska exekutivorder och den amerikanska administrationens officiella uttalanden om AI-teknologi.
– Ministry of Industry and Information Technology of China: För Kinas officiella ståndpunkt och policyer rörande teknikframsteg inklusive AI.
Att uppnå en balans mellan AI:s potentiella fördelar och risker är avgörande, och diskussioner som de som hölls i Genève utgör ett viktigt steg för att ta itu med dessa komplexa utmaningar på en internationell skala.
The source of the article is from the blog foodnext.nl