Dokumentären ”Nous, jeunesse(s) d’Iran” som sändes på France 5 presenterar en huvudperson vid namn Sarah, vars ansikte ändrades med artificiell intelligens för att skydda hennes identitet. Denna innovativa metod togs till i syfte att tillfredsställa det akuta behovet av anonymitet för de som vågar att protestera mot Ayatollah Ali Khameneis regim i Iran. Filmen dokumenterar kampen och känslorna hos den iranska ungdomen som möter svåra konsekvenser för att uttrycka sin avvikande åsikt, vilket inkluderar, men inte begränsas till, sträng bestraffning från myndigheterna.
Efter Mahsa Aminis död i förvaring för påstådd överträdelse av Irans islamistiska klädkod, drabbades landet av en våg av protester som möttes med brutalt förtryck. FN rapporterade över 500 demonstranter dödade av säkerhetsstyrkor, medan tusentals godtyckligt internerades. Amnesty International belyste frekventa övergrepp mot mänskliga rättigheter, där antalet avrättningar under 2023 markant ökade jämfört med föregående år.
Istället för att bara sudda ut ansikten, valde regissören Solène Chalvon-Fioriti att bevara den mänskliga aspekten, visa verkliga känslor utan att avslöja verkliga identiteter. Denna utgångspunkt ledde till det första användandet av artificiell intelligens för ansikten i en fransk dokumentär och inspirationen hämtades från en amerikansk dokumentär om förföljelsen av HBTQ+ individer i Tjetjenien.
Även om vissa AI-modifierade ansikten såg otroligt realistiska ut, visade andra mindre flytande rörelser med ibland suddiga inslag när det behövdes. Dokumentären informerar öppet sin publik om användningen av AI och upprätthåller transparens kring teknologins tillämpning.
Användningen av AI motiverades inte bara konstnärligt utan hade också sitt ursprung i ett säkerhetsbehov, med tanke på att ansiktsigenkänningsteknik potentiellt kan avslöja suddigjorda bilder. Chalvon-Fioriti betonar vikten av att vända regimens verktyg mot den genom att använda AI för att återställa mänskligheten i stället för att avskilja den.
Intervjupartnerna deltog i valet av deras ”nya” ansikten, och valde drag som gjorde att de kunde hantera de verktyg som en regim som söker kontrollera deras fysiska framträdande, och på så sätt återta autonomi över sin egen framtoning. Denna form av samarbete understryker dokumentärens budskap om identitet och motstånd i förtryckets skugga.
Viktigaste frågor och svar:
Varför användes artificiell intelligens för att skydda identiteter i dokumentären om den iranska ungdomen?
Artificiell intelligens användes i dokumentären ”Nous, jeunesse(s) d’Iran” för att skydda identiteterna hos personer som protesterar mot den iranska regimen. Detta var viktigt eftersom att uttrycka avvikande åsikter i Iran kan leda till allvarliga konsekvenser inklusive straffåtgärder från myndigheterna.
På vilket sätt skiljer sig AI-teknologin i dokumentären från traditionella metoder för att skydda identiteter?
Traditionella metoder innefattar oftast att sudda ut eller pixla ansikten, vilket kan avhumanisera ämnena och skymma deras känslor. AI-teknologin som används i denna dokumentär tillåter individernas uttryck och mänsklighet att förmedlas samtidigt som deras identiteter skyddas.
Vilka är de främsta utmaningarna förknippade med att använda AI i detta sammanhang?
De huvudsakliga utmaningarna inkluderar risken för att AI-genererade ansikten kan identifieras eller avslöjas av mer avancerade teknologier eller fel, att säkerställa äktheten och den emotionella integriteten hos de AI-modifierade ansiktena och de etiska konsekvenserna av att använda AI för att manipulera mänskliga bilder.
Kontroverser:
Idén att använda AI för att manipulera personers utseenden kan väcka etiska frågor kring äktheten i dokumentärfilm samt oro gällande potentiell missbruk av sådana teknologier för desinformation eller intrång i personlig integritet.
Fördelar:
– Erbjuder en hög grad av anonymitet för att skydda ämnena från potentiell repressalie.
– Bevarar mänsklig känsla och uttryck, vilket bibehåller dokumentärens påverkan.
– Visar teknologisk kompetens genom att vända förtryckande verktyg till befrielsens medel.
Nackdelar:
– Kan introducera en känsla av oäkthet eller misstro bland tittare om det inte förklaras korrekt.
– Potentiella brister i AI-teknologi kan tillfälligt störa tittarnas villighet att skjuta upp sin misstro.
– Uppdrar etiska frågor kring användningen av AI inom media.
För liknande och mer utförlig information om AI och dess konsekvenser kan du överväga att besöka följande relaterade länkar:
AI4EU – Ett europeiskt initiativ som främjar AI-forskning och samarbete.
DeepMind – Ett spetsforskningsföretag som fokuserar på AI.
OpenAI – En organisation som bedriver forskning om AI och främjar vänlig AI.
Future of Life Institute – En institution som fokuserar på risker och potentiella fördelar med AI-teknologier.
Amnesty International – För information om övergrepp mot mänskliga rättigheter, inklusive användningen av AI i övervakningssystem av auktoritära regimer.
The source of the article is from the blog lokale-komercyjne.pl