Internationella kommunikationsluminärer samlades nyligen på det historiska Palazzo Graziani, omgivet av de antika etruskiska och medeltida murarna i Perugia, Italien, för att diskutera en akut fråga—användningen av artificiell intelligens (AI) i nyhetsrum. Denna betydande händelse var en del av den 18:e upplagan av den Internationella Journalistfestivalen i huvudstaden i Umbrien.
Bland experterna fanns Emily Bell, direktör för Tow Center for Digital Journalism vid Columbia Journalism School. Hon förespråkade den typ av banbrytande AI-reglering som Europeiska unionen har infört, ännu inte träder i kraft. För att illustrera sitt argument med ett anekdotiskt exempel, berättade Bell om en kollega som demonstrerade en rysk Telegram-bot som på ett icke-samtyckande sätt kunde avslöja omfattande personlig information, vilket understryker vikten av reglerande åtgärder.
Ritu Kapur, medgrundare och meddirektör för den indiska digitala plattformen The Quint, delade sina tankar om nödvändigheten av att reglera AI både inom regeringen och mediainstitutioner. Hon betonade risken med oreglerad AI, såsom dess användning i deepfake-teknologier, och uppmanade mediabolag att anta sina redaktionella riktlinjer för teknikanvändning.
Ytterligare en expert, Natali Helberger, specialist på europeisk lagstiftning från Amsterdams universitet och medgrundare av AI Media and Democracy Lab, insisterade på behovet av specifik lagstiftning riktad mot mediesektorn. Genom att erkänna EU:s grundläggande AI-lagstiftning påpekade Helberger behovet av att främja skyddet av individuella rättigheter och granska teknikleverantörers transparens.
Sent på eftermiddagen lyfte Charlie Beckett, direktör för tankesmedjan Polis vid London School of Economics, fram att medan AI inte i sig skapar deepfakes, möjliggör det människor att göra det, och betonade den centrala rollen som mänskliga beslutssituationer har i den etiska tillämpningen av teknik.
Evenemanget markerar en kritisk punkt när branschledare och akademiker utforskar balansen mellan att omfamna nyskapande verktyg och bevara etiska journalistiska standarder i en snabbt föränderlig digital landskap.
Väsentliga utmaningar och kontroverser:
En av de största utmaningarna med att reglera AI i nyhetsrum är att upprätta en balans mellan att främja innovation och skydda journalistisk integritet och individuell integritet. Användningen av AI inom journalistik kan leda till problem relaterade till desinformation, såsom skapandet och spridningen av deepfakes, som nästan inte är möjliga att skilja från äkta innehåll.
En annan kontrovers är den potentiella snedvridning som AI kan introducera i nyhetsrapportering. Algoritmer kan oavsiktligt förstärka befintliga fördomar, vilket återspeglar fördomarna som finns i den data de är tränade på. Detta kan ha allvarliga konsekvenser för representationen av minoritetsgrupper och nyhetsbevakningens opartiskhet.
En stor fråga är vem som ska vara ansvarig för att reglera AI inom journalistik—är det regeringens, internationella organ eller medierna själva? Svaren varierar, men det finns enighet om att mediabolag behöver definiera sina redaktionella riktlinjer för AI-användning.
En annan viktig fråga är hur man ska säkerställa att AI-verktyg är transparenta och ansvariga. Det finns en växande efterfrågan på att AI-system förklarar sina beslut på ett sätt som är begripligt för människor för att behålla förtroendet och ansvarigheten.
Fördelar:
– AI kan avsevärt öka effektiviteten i nyhetsrummet, automatisera rutinuppgifter och hantera stora mängder data.
– Det kan hjälpa till att avslöja mönster eller berättelser som skulle vara svåra för mänskliga journalister att känna igen.
– AI-teknik kan anpassa innehåll för läsare, vilket förbättrar användarinteraktionen och nöjdheten.
Nackdelar:
– AI kan orsaka arbetslöshetsrelaterade bekymmer genom att ersätta vissa jobb som traditionellt innehas av människor.
– Det finns en risk att AI förstärker falsk information om inte lämpliga kontroller är på plats.
– Tekniken skulle kunna leda till minskning av integritet och användas för att manipulera allmän opinion.
För de som är intresserade av ytterligare utforskningar inom dessa ämnen kan en Columbia Universitetslänk vara användbar för att förstå mer om Emily Bells arbete vid Tow Center for Digital Journalism, och en London School of Economics-länk kan ge mer inblick i Charlie Becketts positioner på Polis. Dessutom kan Europeiska unionens policys rörande AI-reglering ofta utforskas via Europeiska unionens officiella webbplats.
The source of the article is from the blog mendozaextremo.com.ar