Aprilskämt har länge varit en tid då varumärken visar sin lekfulla sida med smarta skämt och skämt. Men den växande inflytelsen av artificiell intelligens (AI) förändrar landskapet för dessa skämt och väcker frågor om deras äkthet. När vi närmar oss den 1 april uppmanas konsumenter att närma sig dessa marknadsföringsknep med försiktighet och skepticism.
Marknadsföringsskämt på 1 april kan ha olika utfall, från positiva reaktioner och delningar i sociala medier till förvirring, hån eller till och med negativa konsekvenser. Enligt marknadsföringsprofessor Vivek Astvansh från McGill University kan det som en person finner roligt uppfattas som kränkande av en annan. Detta understryker den inneboende risken med dessa skämt, eftersom de antingen kan göra kunder tillhöriga ett varumärke eller försämra deras uppfattning av det.
Med framväxten av AI-teknik har potentialen för högteknologiska skämt ökat. Generativa text-till-video-verktyg kan nu generera realistiska scener baserat på enkla instruktioner, medan chatbots kan komma på oändliga reklamidéer på kommando. Användningen av AI i dessa skämt väcker viktiga frågor om äkthet och förmågan att skilja mellan skämt, fakta och deepfakes.
Lanseringen av OpenAI:s ChatGPT-program, som kallas GPT-4, har ytterligare utökat AI:s möjligheter att generera annonser och innehåll. Enligt Astvansh förväntas många kommande 1 april-annonser vara motiverade av AI-verktyg som GPT-4. Dock har AI:s förmåga att överträffa mänsklig kapacitet varit en del av företagsskämt även innan dessa senaste framsteg.
Om vi ser tillbaka på tidigare skämt har vissa orsakat missförstånd som potentiellt skulle kunna förvärras av AI. Till exempel, år 2019, meddelade Google förmågan att kommunicera med tulpaner genom ett språk som kallas ”Tulipish.” Även om detta tydligt var ett skämt, exemplifierar det hur teknik kan sudda ut gränsen mellan verklighet och fiktion.
Ett anmärkningsvärt exempel på ett aprilskämt som gick fel var Volkswagen AG:s nyligen misslyckade omdöpning-stunt. Företaget meddelade att dess amerikanska division skulle byta namn till ”Voltswagen.” Trots initiala tvivel om äktheten i pressmeddelandet rapporterade flera nyhetsmedier om det. Volkswagens försök till humor föll platt på grund av dess tidigare ”dieselbedrägeri”-skandal, vilket skadade företagets trovärdighet.
Andra skämt som slog tillbaka inkluderar falska rapporter om att Trader Joe’s skulle stänga alla sina butiker och fejkade bekräftelsemail från Deliveroo för stora matbeställningar. Tillgängligheten och låga kostnaden för AI-verktyg möjliggör nu för fler företag att använda teknik i sina skämt, men detta medför risker.
För att skydda sig mot bedrägeri blir avslöjande avgörande. Experter föreslår att företag tydligt bör ange ifall deras innehåll genererades med hjälp av AI-verktyg. Digital vattenstämpel, vilket taggar AI-genererat innehåll för att skilja det från riktiga bilder, kan också hjälpa användare att identifiera vad de ser.
Även om AI har potentialen att skapa harmlösa och underhållande skämt kan det också missbrukas för att lura människor. I takt med att AI-tekniken fortsätter att utvecklas, är det viktigt för företag att balansera mellan humor och etiskt ansvar.
FAQs:
1. Vad är Aprilskämt?
Aprilskämt är en dag som traditionellt är känd för att spela spratt och skämt på andra.
2. Hur påverkar AI Aprilskämt?
AI-teknologi kan generera realistiskt innehåll och annonser, suddande gränsen mellan skämt och verklighet. Detta väcker frågor om äkthet och förmågan att skilja mellan verklig och falsk information.
Källor:
– McGill University
– OpenAI
– The Canadian Press
The source of the article is from the blog girabetim.com.br