Artificiell intelligens (AI) har på senare tid blivit en het diskussionspunkt inom nyhetsredaktioner världen över, med en debatt som rasar kring dess potentiella inverkan på journalistiken. Ett nyligen hållet panel-samtal vid University of Technology Sydney gick djupt in i denna fråga och samlade AI-utvecklare, studenter och journalister. Panelen bestod av Lenore Taylor, chefredaktör på Guardian Australia, Bevan Shields, chefredaktör på The Sydney Morning Herald, Barclay Crawford, verkställande redaktör på Daily Mail, och Justin Stevens, direktör för nyheter och undersökningar på ABC.
Under diskussionen uttryckte Justin Stevens oro över branschens bristande förberedelser inför de hot som AI kan medföra. Samtidigt betonade han att AI kan vara en möjlighet för mänsklig journalistik att lysa, och han underströk vikten av den mänskliga touchen i berättandet. Lenore Taylor återkoppelade dessa tankar och menade att även om AI har sina användningsområden, kan den inte ersätta journalisternas roll i komplexa situationer såsom krigszoner.
Barclay Crawford, å sin sida, uttryckte farhågor kring AI:s potentiella inverkan på demokratin. Han hävdade att AI-algoritmer skapas av eliter med egna fördomar, vilket leder till snedvridna sökresultat och favorisering av vissa synvinklar. Han försvarade också behovet för medieföretag att prioritera att attrahera läsare och engagemang, även om det innebär att kompromissa med kvaliteten på journalistiken.
Diskussionen intensifierades när Justin Stevens lyfte fram frågan om etisk användning av AI inom journalistik, och varnade för den utbredda ”skräpjournalistik” som drivs enbart av visningar och clickbait. I sitt försvar menade Barclay Crawford att medieföretag behöver attrahera läsare och påpekade att mycket av det folk läser inte är undersökande journalistik.
Enligt Media Briefs, en ledande plattform för medieanalys, noterades den heta diskussionen mellan panelmedlemmarna. Även om exakt anledning till Crawfords starka reaktion är oklar, är det uppenbart att ämnet ”skräpjournalistik” berörde en öm punkt.
Ett annat signifikant ämne som diskuterades under panelen var nedgången i mediekunskap bland unga människor. Justin Stevens föreslog att skolor och läroplaner bör inkludera mer undervisning om mediekunskap för att bemöta denna problematik. Genom att främja kritiskt tänkande och analys av mediekällor kan yngre generationer bli mer kritiska konsumenter av nyheter.
I en separat nyhet meddelade News Corp nyligen sitt team av journalister som kommer att bevaka sommar-OS 2024 i Paris. Sammansättningen av teamet har väckt vissa frågetecken, då det verkar bestå främst av senior personal. Kritiker hävdar att bristen på mångfald bland delegationen strider mot olympiska ideal. News Corps läsare kan dock fortfarande förvänta sig omfattande bevakning av erfarna journalister, inklusive Hayden Johnson, Jessica Montague och Jackie Epstein.
Inom sociala medier har TikTok återigen hamnat i rampljuset. I representanthuset i USA antogs en lag som kräver att ByteDance, TikToks kinesiska moderbolag, måste sälja plattformen eller möta förbud i USA. Liknande farhågor har framförts i Australien, där oppositionens talesperson för inrikesfrågor, James Paterson, kräver åtgärder för att hantera främmande påverkan och integritetsrisker kopplade till TikTok.
Premiärminister Anthony Albanese har dock markerat att Australien kommer att göra sina egna säkerhetsbedömningar och inte bara följa andra länders beslut. Detta beslut speglar Australiens engagemang för en oberoende ansats för att hantera nationella säkerhetsfrågor.
I takt med att teknologin fortsätter att forma medielandskapet förblir rollen för AI inom journalistiken en viktig diskussionsfråga. Även om automatiseringen och effektiviteten som erbjuds av AI har uppenbara fördelar är det avgörande att integrera dessa teknologier på ett genomtänkt sätt, tillsammans med expertisen från mänskliga journalister, för att bibehålla nyhetsrapporteringens integritet och pålitlighet.
Vanliga frågor om AI i journalistik
The source of the article is from the blog radardovalemg.com