Artificiell intelligens (AI) har blivit ett alltmer populärt ämne under de senaste åren. Medierna har spelat en avgörande roll i att forma allmänhetens uppfattning, men liksom med vilket komplext ämne som helst har bevakningen haft sina styrkor och svagheter. Melissa Heikkilä, en seniorreporter för MIT Technology Review, reflekterar över sina erfarenheter med att skriva om AI och belyser både de positiva och negativa aspekterna av mediebevakningen.
Heikkilä anser att AI är ett fängslande ämne att bevaka, då det kretsar kring makt och är fyllt av intressanta personligheter. Samtidigt erkänner hon att mycket av mediernas framställning av AI brister. Det finns ofta hype och förvirring kring tekniken, vilket leder till pinsamma misstag och en tendens att människogöra AI och mytologisera teknikföretag.
I början av 2022 var AI ett relativt obskyrt begrepp i Googles sökningar. Men vid dagens datum har AI skjutit i popularitet, med en Google Trends-poäng på 100. Zoe Kleinman, teknikredaktör på BBC, erkänner vikten av mediernas ansvarsfullhet i att rapportera korrekt om AI, med tanke på dess ökande inverkan på våra liv. Hon uppmuntrar till en omfattande förståelse för AI, bort från att använda den som ett övergripande begrepp för olika teknikutvecklingar.
Skapande AI, som omfattar verktyg som skapar innehåll som text, bilder, video och ljud, har bidragit betydligt till den senaste uppståndelsen kring AI. ChattGPT har till exempel fått stor uppmärksamhet. Kleinman betonar vikten av att lyfta fram positiva användningsområden för AI tillsammans med de risker den innebär, som framsteg inom medicin och genombrott inom kärnfusion.
Mikael Kopteff, teknikchef på Reaktor, ett finskt teknikföretag som specialiserar sig på att integrera AI i verksamheten, håller med om att överdriven AI-bevakning tenderar att fokusera på dess nackdelar. Han uppmanar journalister att uppfylla sitt ansvar att utbilda allmänheten om AI, istället för att sprida skrämskott och sensationer. Kopteff hävdar att när AI blir en del av vår vardag kommer mediebevakningen naturligt att förbättras, i och med att journalister blir mer kunniga om tekniken. Teknikföretag som Reaktor har också en roll att spela för att stödja mediernas utbildning om nya AI-framsteg.
Emily Bell, direktör för Columbia Journalism Tow Center for Digital Journalism, anser att rapportering om AI innebär unika utmaningar på grund av dagens snabba nyhetstakt. Sociala medier förstärker tillkännagivanden och kritik, vilket gör det ännu viktigare för journalister att vara välunderrättade och kritiska mitt i bruset. Hon noterar att det finns oändliga AI-berättelser som väntar på att utforskas.
Felix Simon, doktorand vid Oxford University, hyllar erfarna teknikjournalister för att demystifiera AI och anta ett mer kritiskt synsätt. Han betonar vikten av att undvika branschnarrativ och säkerställa nyanserad rapportering om tekniskt framsteg.
David Reid, professor i AI vid Liverpool Hope University, uttrycker sin besvikelse över mediernas täckning och beskriver den som överskattad. Han betonar AI:s komplexitet och behovet av en mer nyanserad rapportering som överväger både de positiva och negativa aspekterna av teknologin.
I takt med att AI fortsätter att utvecklas och integreras i olika aspekter av våra liv är det avgörande för medierna att ge korrekt, välinformerad och balanserad bevakning. Genom att förstå nyanserna och komplexiteten i AI kan journalister effektivt utbilda allmänheten och främja en mer nyanserad förståelse av detta snabbt framstegsfält.
Vanliga Frågor (FAQ)
The source of the article is from the blog agogs.sk