En nyligen genomförd studie av University of Michigan, med hjälp av artificiell intelligens och data från sociala medier, har belyst utbredningen av klimatförändringsskepticism i USA. Trots överväldigande vetenskapliga bevis förnekar nästan 15% av amerikanerna klimatförändringens verklighet.
Studien analyserade Twitter-data från 2017 till 2019 och använde AI-tekniker för att förstå hur desinformation om klimatförändring sprids genom sociala medier. Den identifierade nyckelpåverkare, där den tidigare presidenten Donald Trump spelade en betydande roll för att forma och befästa den allmänna opinionen i denna fråga.
Istället för att förlita sig på traditionella undersökningar, som kan vara dyra och tidskrävande, använde forskarna AI-algoritmer för att klassificera över 7,4 miljoner geokodade tweets som antingen ”för” eller ”emot” klimatförändring. Resultaten kartlades sedan på delstats- och länsnivå, vilket avslöjade demografiska och geografiska mönster i förnekande av klimatförändring.
Intressant nog fann studien att övertygelsen om klimatförändring varierade stort inom staterna. Medan den totala förnekanderäntan i Kalifornien är mindre än 12%, hade vissa län, som Shasta County, förnekanderäntor så höga som 52%. På liknande sätt är genomsnittet för förnekare i Texas 21%, men det varierar från 13% i Travis County till häpnadsväckande 67% i Hockley County.
Politisk tillhörighet visade sig vara en av de mest inflytelserika faktorerna för att bestämma uppfattningen om klimatförändring. Studien upptäckte en stark korrelation mellan republikanska väljare och förnekande av klimatförändring. Dessutom fanns det en koppling mellan förnekande av klimatförändring och låga vaccinationsnivåer för COVID-19, vilket indikerar en bredare skepticism mot vetenskapen.
Forskningen betonade också bildandet av ekkokammare på sociala medier, där klimatförändringsförnekare och troende i stort sett interagerar inom sina egna samhällen och sällan deltar i meningsfulla diskussioner med varandra. Detta förstärker befintliga övertygelser och hindrar utbytet av olika perspektiv.
I och med att sociala medier fortsätter att spela en avgörande roll för att forma den allmänna opinionen är det viktigt att erkänna den påverkan den har på vår förståelse av kritiska frågor som klimatförändring. Ansträngningar för att överbrygga klyftan mellan motstående åsikter och främja evidensbaserade diskussioner behövs för att effektivt tackla denna samhällsutmaning.
Vanliga frågor
1. Vad visade den nyliga studien från University of Michigan om förnekan av klimatförändring i USA?
Studien visade att nästan 15% av amerikanerna förnekar verkligheten av klimatförändring, trots överväldigande vetenskapliga bevis för dess existens.
2. Hur analyserade forskarna datan i denna studie?
Forskarna analyserade Twitter-data från 2017 till 2019 med hjälp av artificiell intelligens-tekniker för att förstå hur desinformation om klimatförändring sprids genom sociala medier.
3. Vem identifierades som nyckelpåverkare för att forma den allmänna opinionen om klimatförändring?
Före detta presidenten Donald Trump identifierades som en betydande nyckelpåverkare för att forma och befästa den allmänna opinionen om klimatförändring.
4. Vilken metod användes för att klassificera tweetarna som antingen ”för” eller ”emot” klimatförändring?
Istället för att förlita sig på traditionella undersökningar använde forskarna AI-algoritmer för att klassificera över 7,4 miljoner geokodade tweets som antingen ”för” eller ”emot” klimatförändring.
5. Vad avslöjade studien om uppfattningen om klimatförändring inom delstater?
Studien visade att uppfattningen om klimatförändring varierade stort inom delstater. Till exempel, i Kalifornien är den totala förnekarandelen mindre än 12%, men vissa län, som Shasta County, hade förnekarandelar så höga som 52%.
6. Vilka faktorer visade sig vara inflytelserika för att bestämma uppfattningen om klimatförändring?
Politisk tillhörighet, särskilt att vara republikansk väljare, visade sig vara en av de mest inflytelserika faktorerna för att bestämma uppfattningen om klimatförändring. Det fanns också en koppling mellan förnekande av klimatförändring och låga vaccineringstal för COVID-19.
7. Vad betonade forskningen om sociala medier och diskussioner om klimatförändring?
Forskningen betonade bildandet av ekkokammare på sociala medier, där klimatförändringsförnekare och troende främst interagerade inom sina egna samhällen och begränsade meningsfulla diskussioner och utbytet av olika perspektiv.
8. Vilken roll spelar sociala medier för att forma den allmänna opinionen om klimatförändring?
Sociala medier spelar en avgörande roll för att forma den allmänna opinionen om kritiska frågor som klimatförändring. Det är viktigt att erkänna dess påverkan och göra ansträngningar för att överbrygga klyftan mellan motstående åsikter och främja evidensbaserade diskussioner.
Nyckelbegrepp/jargong
– Skepticism mot klimatförändring: Tvivel eller förnekelse av klimatförändringens verklighet eller människans roll i den.
– Artificiell intelligens (AI): Användningen av datoralgoritmer för att utföra uppgifter som vanligtvis kräver mänsklig intelligens, som att analysera data eller göra förutsägelser.
– Geokodade tweets: Tweets som är associerade med specifika geografiska platser.
– Ekkokammare: Sociala medier-utrymmen där användarna exponeras för information och åsikter som förstärker deras befintliga övertygelser och värderingar, vilket begränsar exponeringen för olika perspektiv.
Förslag på relaterade länkar
– The Nature Conservancy (på engelska)
– United Nations Framework Convention on Climate Change (på engelska)
– U.S. Environmental Protection Agency – Climate Research (på engelska)
– Intergovernmental Panel on Climate Change (på engelska)
The source of the article is from the blog papodemusica.com