AI-tekniken har skapat betydande förändringar inom kreativa branscher sedan lanseringen av OpenAI’s Chat Generative Pre-trained Transformer (ChatGPT) i november 2022. Medan vissa författare och konstnärer känner ångest inför de potentiella hoten som AI-tekniken kan innebära, känner andra sig trygga i sina unika förmågor som mänskliga skapare.
Flera författare tillfrågades om deras användning av AI-verktyg, som ChatGPT, och om de oroade sig för påverkan på deras skapande. Tanuj Solanki, grundaren av Bombay Literary Magazine, använder AI-verktyg som Dall-E för att skapa digitala bilder baserat på karaktärsbeskrivningar. Han erkänner dock att tekniken inte har varit till mycket hjälp för honom. Solanki använde även ChatGPT för att strukturera en novellskrivningsworkshop, vilket han ansåg vara framgångsrikt. Trots AI: s framsteg lämnar det honom oberörd och han är inte rädd för hur maskinerna kommer att påverka framtidens skrivande.
Å andra sidan föredrar Shruti Buddhavarapu, en författare från Pune, att inte förlita sig på AI-verktyg för sitt skrivande. Hon anser att skrivande är en personlig process för henne, där hon använder sin egen fantasi och känslor för att bearbeta världen. Hon finner värde i det oförutsägbara och okända som mänskliga skapare bidrar med i sitt arbete, vilket AI ofta saknar.
Författaren AM Gautam från Bengaluru testade ChatGPT och fann att det kunde sätta samman grammatiskt korrekta meningar, men det kunde inte efterlikna den unika stilen och rösten hos litterära storheter som Charles Bukowski eller Sylvia Plath. Gautam betonar den inneboende oärligheten i AI-producerad skönlitteratur eller poesi, eftersom träningsdatan främst kommer från internet, där autenticitet kan brista.
Buddhavarapu lyfter fram oro över att AI utan författarens medgivande kan appropriera skapade innehåll. Hon anser att slutanvändarna av AI-tekniken kommer att dra nytta av andras arbete och ansträngningar, vilket kan leda till potentiell kulturell appropriering. Dessutom oroar hon sig för att AI-genererade exempel kan påverka framtida skrivstilar och potentiellt hämma exponeringen av mer original och mångfaldig konst.
Medan vissa författare är oberörda av tanken på att AI ska ersätta deras färdigheter, argumenterar Solanki för lika tillgång till avancerad vetenskap och forskning för AI-algoritmer. Han ifrågasätter varför det finns begränsningar för vetenskapen men inte för konst eller journalistik, och förespråkar en mer inkluderande strategi.
Slutligen förblir AI: s påverkan på kreativitet ett ämne för debatt bland författare och konstnärer. Medan AI-verktyg kan assistera i vissa aspekter av den kreativa processen, verkar konsensus vara att mänsklig fantasi, erfarenhet och individualitet inte kan replikeras av maskiner. När tekniken fortsätter att utvecklas är det avgörande att hitta en balans mellan mänsklig kreativitet och AI-assistans för att bevara äktheten och mångfalden i konstnärligt uttryck.
The source of the article is from the blog elperiodicodearanjuez.es