Trots olika initiativ från Europeiska kommissionen sedan 2018 för att främja utvecklingen av ett Artificiell Intelligens (AI) ekosystem inom Europeiska unionen (EU), har en rapport från Europeiska revisionsrätten avslöjat en underprestation jämfört med globala ledare inom sektorn. Ansträngningar för att påskynda investeringar i AI har legat efter de i USA och Kina, där privata sektorsinvesteringar avsevärt överstiger EU:s siffror.
Analyser uppskattar att investeringsgapet i AI mellan EU och USA från 2018 till 2020 mer än fördubblades, med EU efter med över 10 miljarder euro. För att tackla denna oro har kommissionen formulerat strategier avsedda att harmonisera AI-utvecklingen i alla medlemsstater. Dessa inkluderar policyer som har införts för att undersöka AI-risker, skapa regleringar och skala investeringar. Försök att samordna dessa åtgärder har dock lidit av brist på samordning med medlemsstaterna och en systematisk approach till investeringsövervakning.
EU står inför utmaningar i den globala kapplöpningen om ledarrollen inom AI. Privata sektorinvesteringar spelar en avgörande roll för att stärka unionens kapaciteter, särskilt inom framväxande sektorer som robotik, stordata, molnberäkning, högpresterande beräkning, fotonik och neurovetenskap. EU:s satta investeringsmål, innehållande både offentliga och privata medel, syftade till 20 miljarder euro årligen efter 2020, med en ökning planerad för Unionens finansiering under åren som följer.
Trots dessa åtgärder har EU:s investeringsmål för AI förblivit vaga och oförändrade sedan deras införande 2018, vilket signalerar en diskrepans mellan ambitioner och den nuvarande strategins effektivitet. Trots en ökning av budgettilldelningarna för AI-forskning har bristen på samverkan mellan dessa investeringar och den privata sektorn varit en begränsande faktor. För att uppfylla sina ambitioner måste EU inte bara förbättra sina styrverktyg och investeringsstrategier, utan också bättre utnyttja forskningsresultaten för kommersiell tillämpning. Detta skulle vara avgörande för att säkerställa sin framträdande position inom AI-området år 2030, vilket är det år man strävar efter att 75% av sina företag ska använda AI-teknologier.
Centrala frågor och svar:
1. Varför kämpar EU med att konkurrera globalt inom AI-investeringar?
EU:s kamp kan tillskrivas olika faktorer, inklusive brist på samordning med medlemsstaterna, otillräckliga och ineffektiva investeringsstrategier och en märkbar klyfta i offentliga och privata investeringar jämfört med globala ledare såsom USA och Kina.
2. Vilka är EU:s investeringsmål för AI, och har de ändrats?
EU:s satta investeringsmål syftar till att nå 20 miljarder euro årligen i AI-investeringar från såväl offentliga som privata medel efter 2020. Dock har dessa mål förblivit oförändrade sedan deras införande 2018, vilket kan tyda på att EU:s strategi inte är tillräckligt anpassad till den snabba utvecklingen inom AI och den globala konkurrensen.
3. Vilka utmaningar står EU inför när det gäller att uppnå ledarskap inom AI?
Utmaningar inkluderar det tidigare nämnda investeringsgapet, brist på samordning och en systematisk approach, vaga investeringsmål samt underutnyttjande av forskningsresultat för kommersiella tillämpningar. Dessutom kunde regelverk avsedda att säkerställa etisk AI-utveckling fungera både som riktlinjer och som avskräckning för snabb innovation, beroende på deras implementering.
Väsentliga utmaningar eller kontroverser:
1. Koordinering mellan medlemsstaterna: En betydande utmaning är att säkerställa synergier och samordning mellan EU:s medlemsstater för att uppnå en harmoniserad och effektiv AI-investeringsstrategi.
2. Balans mellan reglering och innovation: EU är känt för sin fokus på integritet och etiska normer, såsom den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR). Att hitta en balans mellan stränga AI-regler och att främja en miljö som är gynnsam för innovation är en kontroversiell och känslig fråga.
3. Offentliga vs. privata sektorinvesteringar: Det finns en tydlig uppdelning i omfattning och hastighet hos investeringar mellan offentliga och privata sektorer, där den senare uppfattas som inte håller jämna steg med globala konkurrenter.
Fördelar och nackdelar:
Fördelar:
– EU:s betoning på etisk AI kan skapa ett mer pålitligt och hållbart AI-ekosystem.
– Potentiell synergi från ett enhetligt tillvägagångssätt skulle kunna erbjuda en ram för starkt samarbete över medlemsstaterna.
– Ökningen i Unionens finansiering för framtida år tyder på en vilja att övervinna nuvarande brister.
Nackdelar:
– EU:s nuvarande strategi kan vara för rigid och långsam att anpassa sig till de snabbrörliga förändringarna inom AI-sektorn.
– De otydliga investeringsmålen och underprestationen kan leda till en fortsatt eftersläpning bakom USA och Kina.
– Överreglering kan potentiellt kväva innovation och avskräcka privata sektorinvesteringar.
The source of the article is from the blog portaldoriograndense.com