Europaparlamentet bryter ny mark med Europeiska rådets enhälliga godkännande av lagen för artificiell intelligens (AI Act), vilket markerar världens första rättsliga ramverk för utveckling, marknadsintroduktion och användning av AI inom Europa.
Denna lagstiftning definierar ansvar för AI-systemleverantörer och utvecklare enligt de bedömda risknivåerna. System med minimal risk är föremål för lätta transparensåtgärder, medan högrisk-AI-system kommer att få marknadstillträde men med strikta regulatoriska krav.
Särskilt kommer Europeiska unionen att förbjuda AI-applikationer som anses för riskfyllda, såsom de som möjliggör kognitiv manipulation och social poängsättning, vilket kan inskränka individens friheter. Lagen förbjuder också AI-teknologier som används för prediktiv polisverksamhet och algoritmer som utnyttjar biometriska data för att kategorisera individer efter ras, religion eller sexuell läggning.
Belgiska digitaliseringsstatssekreteraren Mathieu Michel hyllade detta steg och erkände AI Act som ett betydande framsteg för EU – en historisk lag som tar itu med en global teknisk utmaning samtidigt som den skapar möjligheter för samhället och ekonomin. Lagstiftningen betonar vikten av förtroende, transparens och ansvar i hanteringen av framväxande teknologier, och syftar till att främja en miljö som främjar innovation i Europa.
AI Act inför också bestämmelser för generativ AI, och erbjuder ett första svar på spridningen av system som ChatGPT. Den skiljer på AI-modeller baserat på systemrisk, där de som inte utgör någon risk har färre skyldigheter medan riskfyllda är bundna av striktare regler.
För att säkerställa effektivt genomförande kommer EU att inrätta flera styrorgan, inklusive ett AI-kontor inom kommissionen, ett vetenskapligt panel av oberoende experter för utmanande frågor, ett AI-utskott med representanter från medlemsstaterna och ett rådgivande forum för intressenter att tillhandahålla expertis.
Undantag i specifika situationer kommer att tillåta rättsvårdande myndigheter att använda biometriska identifieringssystem, såsom vid sökandet efter försvunna personer eller för att förebygga terrorism, förutsatt att det finns strikta säkerhetsåtgärder och auktorisation.
Sanktioner för att inte följa AI Act kan vara betydande, och straffskalan sträcker sig från en miniminivå av 7,5 miljoner euro eller 1,5 procent av företagets årliga globala omsättning till så mycket som 35 miljoner euro eller 7 procent av omsättningen. Små och medelstora företag och startups kommer att möta administrativa böter proportionella mot deras storlek.
Innan högrisk-AI-system tas i drift av offentliga tjänsteleverantörer krävs det en förutsättning om att bedöma den potentiella påverkan på grundläggande rättigheter. Dessutom föreskrivs större transparens i utvecklingen och implementeringen av sådana system, som måste registreras i EU:s databas.
EU-länder förväntas inrätta nationella experimentella regleringsmiljöer (”sandboxar”) för att möjliggöra för SME-företag och startups att utveckla och träna innovativa AI-system innan de lanseras på marknaden.
AI Act träder i kraft tjugo dagar efter dess offentliggörande i EU:s officiella tidning. Denna banbrytande lagstiftning blir tillämplig två år efter dess ikraftträdande, med vissa bestämmelser, såsom förbud och kontroller av allmänna AI-system, som blir effektiva tidigare.
———————————————–
Viktiga frågor och svar:
Vad driver EU att etablera AI Act?
Etablerandet av AI Act drivs av behovet att hantera etiska, rättsliga och tekniska utmaningar som ställs av den snabba utvecklingen och implementeringen av AI-teknologier. Målet är att säkerställa att AI-system är säkra, transparenta och respekterar grundläggande rättigheter.
Vilka är några av de viktigaste utmaningarna och kontroverserna som är förknippade med AI Act?
Viktiga utmaningar inkluderar operativt genomförande av det reglerande ramverket, och att säkerställa att det håller jämna steg med tekniska framsteg samt balansera innovation med etiska överväganden. Kontroverser kan uppstå kring att definiera vad som utgör högrisk-AI, tolka undantagen för lagföringsändamål och säkerställa efterlevnad över olika branscher.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med detta regleringsramverk?
Fördelar:
– Främjar etisk användning av AI och respekterar grundläggande rättigheter.
– Uppmuntrar till transparens och ansvar från AI-systemleverantörer.
– Förhindrar implementering av AI-applikationer som kan skada samhället.
– Kan inspirera ett globalt tillvägagångssätt för AI-reglering.
Nackdelar:
– Kan hämma AI-innovation och utveckling om regleringarna är för restriktiva.
– Risk för regelmässig fragmentering om enskilda EU-medlemsstater avviker.
– Efterlevnadskostnader för företag, särskilt SME-företag trots bestämmelser för mindre stränga påföljder.
Förslagna relaterade länkar:
– Europeiska unionen
– EU Digital Strategy
Vänligen notera att URL:erna till huvuddomänerna har kontrollerats och är giltiga länkar till Europeiska unionens webbplats och EU:s digitala strategiresurser.
The source of the article is from the blog kunsthuisoaleer.nl