Europaparlamentet har officiellt antagit en omfattande lag om artificiell intelligens (AI), med målet att skydda väsentliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och miljömässig hållbarhet inom AI-relaterade områden, samtidigt som man främjar innovation och positionerar Europa som en pionjär inom detta område.
En stor majoritet på 523 ledamöter röstade för den nya lagen, med endast 46 som motsatte sig och 49 som avstod. Enligt Europaparlamentets webbplats fick lagstiftningen betydande stöd.
De nya reglerna inför ett förbud mot vissa AI-applikationer som anses hota medborgarnas rättigheter, inklusive system som kategoriserar individer baserat på biometriska data.
Lagstiftningsmyndigheter kommer att begränsas i sin användning av biometriska igenkänningssystem i realtid, godkända endast i strikt definierade undantagsfall såsom sökandet efter en försvunnen person eller förebyggande av en terroristattack. Användningen av vad som kallas ”efterfjärr biometrisk igenkänning” betraktas som en högrisk-situation, tillåts endast med specifikt rättsligt samtycke.
Applikationer med förmåga till känsligenkänning inom arbetsplatser och utbildningsinstitutioner är nu förbjudna. Dessutom måste allmänna AI-system (GPAI) tillsammans med de modeller de är baserade på uppfylla stränga transparenskrav, vilket inkluderar att följa Europeiska Unionens upphovsrättslagar och publicera omfattande sammanfattningar av träningsinnehållet som används.
Lagen föreskriver tydlig märkning för ljud- och visuellt innehåll som producerats med hjälp av artificiell intelligens, vanligtvis kallade ”deepfakes”.
Genom att betona lagens betydelse framhävde Brando Benifei, en medrapportör för EU:s inre marknadsutskott, aktens banbrytande natur: detta hyllas som världens första bindande lag om artificiell intelligens, designad för att minska risker, öppna upp nya möjligheter, säkerställa transparens och ta itu med diskriminering.
Utmaningar och kontroverser:
En av de centrala utmaningarna med att reglera AI är att hitta en balans mellan innovation och skyddet av grundläggande rättigheter. Överdrivet stränga regler kan kväva innovation och ekonomisk tillväxt, medan otillräcklig reglering kan leda till teknologins olämpliga användning. Debatten kretsar ofta kring hur man definierar högrisk-AI, associerade restriktioner och den nivå av transparens som krävs från utvecklare.
Dessutom pågår det en diskussion om AI-regleringens påverkan på global konkurrenskraft, särskilt med tanke på att andra stora aktörer som USA och Kina har olika regulatoriska tillvägagångssätt. AI-lagen kan forma hur företag utanför Europa utformar sina AI-system för att träda in på den europeiska marknaden.
En annan kontrovers rör införandet av de nya reglerna. Att säkerställa att företag följer reglerna och har medel att tolka och genomföra tydlig märkning, transparens i AI-träningsinnehåll samt restriktioner för känsligenkänningssystem utgör betydande utmaningar.
AI-partiskhet och diskriminering förblir också kontroversiella ämnen. Även med regler på plats är det utmanande att säkerställa att AI-system inte upprätthåller eller till och med förvärrar befintliga samhälleliga fördomar. Detta påverkar inte bara individuella rättigheter utan även allmänhetens förtroende för AI-system.
Fördelar och nackdelar:
Fördelarna med den europeiska AI-lagen är många. Genom att fastställa tydliga standarder kan den bidra till att bygga allmänhetens förtroende för AI-teknologier, skydda medborgarnas integritet och grundläggande rättigheter. Den syftar även till att främja en säker miljö för utvecklingen och användningen av AI, vilket potentiellt kan leda till ökade investeringar och innovation i Europa.
Dessutom tacklar lagstiftningen den ökande oro som deepfakes skapar genom att kräva tydlig märkning, vilket kan bidra till att bekämpa desinformation och manipulation av digitalt innehåll.
Å andra sidan kan nackdelarna inkludera potentiella nackdelar för europeiska företag, som kan finna sig i en ojämn situation jämfört med internationella företag som inte omfattas av samma stränga regler, vilket kan påverka den globala konkurrenskraften för europeiska AI-industrier.
Regleringarna kan även begränsa forskare och utvecklare, vilket kan leda till långsammare framsteg inom AI och eventuellt orsaka att Europa hamnar efter i den globala AI-tävlingen.
Relaterad information om den bredare kontexten för AI-reglering på europeisk nivå kan nås via följande länkar:
– Europeiska unionen
– Europeiska kommissionen
The source of the article is from the blog anexartiti.gr