En ny synvinkel föreslår att utvecklingen av artificiell intelligens (AI), specifikt dess upphöjelse till artificiell superintelligens (ASI), kan vara ett avgörande ögonblick som antingen leder till en civilisationens slut eller förhindrar dess upptäckbarhet av andra, potentiellt lösa gåtan med Fermis paradox. Denna koncept placerar framstegen inom AI inte bara som en angelägenhet som rör jorden utan även som ett universellt kriterium som andra civilisationer kan möta.
Jakten på att avslöja utomjordiska civilisationer har länge förbryllat forskare, men nu förenar en teori utvecklingen av AI på jorden med den verkar undvikande av utomjordiska samhällen. Fermis paradox brottas med inkonsekvensen mellan förväntad rikedom av utomjordiskt liv och det dånande tystnaden i våra observationer. Michael Garrett, en forskare inom detta område, föreslår att framsteg mot en allsmäktig AI – en fas känd som artificiell superintelligens – kan fungera som ett ’Stort Filter’.
Det ’Stora Filtreringet’ representerar en avgörande förträngningspunkt: en kritisk utvecklingsfas som kan hindra en civilisation från att avancera till en upptäckbar interstellär närvaro. Detta filter av avgörande betydelse kan cirkulera runt naturkatastrofer, självinducerade katastrofer eller som Garrett föreslår, mognaden av ASI.
Experter hävdar att obegränsad AI inte bara kan främja ersättning av jobb utan också kan spåra in i ett existentiellt hot. En civilisation som når ASI kan självdestruera sig eller bli oupptäckbar inom bara århundraden. Som svar kallar Garrett för försiktig styrning över AI och föreslår en rymdfarande bana för att undvika potentiell utrotning.
Dessa farhågor förenas med tidigare varningar från lysande Stephen Hawking om AI som överträffar mänsklig intelligens, och en sådan skepsis ekar i internationella åtgärder då världsledare, inklusive USAs president Joe Biden och Japans premiärminister Fumio Kishida, nyligen initierade ett AI-samarbete för forskning, vilket signalerar de höga insatserna i detta snabbt utvecklande fält.
Artificiell Intelligens och Civilisationernas Öde
Industrin för Artificiell Intelligens
Fältet för Artificiell Intelligens (AI) har sett en explosiv tillväxt under det senaste decenniet, utvecklandes till en multibillionindustri som omfattar en mängd applikationer, från vardaglig konsumentteknologi till komplexa industriella system. Marknadsprognoser för AI förblir otroligt optimistiska, med uppskattningar om den globala AI-marknaden som sträcker sig in i biljonerna vid slutet av 2020-talet. Denna tillväxt drivs av ökad investering från både offentliga och privata sektorer. Tekniken vänder sig från enkla maskininlärningsalgoritmer till mer komplexa system kapabla för djupinlärning och autonomt beslutsfattande.
Marknadsprognoser och trender
När AI-teknologin blir mer sofistikerad breddas dess marknadsapplikationer. Industrier såsom hälsovård, bilar, finans och tillverkning antar allt mer AI för att förbättra effektiviteten, anpassa användarupplevelser och analysera stora mängder data för insikter. Dessutom förväntas den ökande implementeringen av AI inom robotik, autonoma fordon och IoT-enheter vara en betydande drivkraft för industrins tillväxt. Dessutom, med uppgången av stora data, molnberäkning och det ihållande kravet på smartare, mer effektiva teknologier, verkar AI-sektorns uppgång orubblig.
Problem och utmaningar inom AI-industrin
Trots dess lukrativitet och potential står AI-industrin inför flera utmaningar. Bland dem finns den etiska oro angående dataskydd och potentialen för missbruk av AI inom övervakning och andra former av kontroll. Dessutom väcker tanken på artificiell superintelligens (ASI) existentiella frågor om mänsklighetens roll och överlevnad om ASI skulle överträffa mänskliga förmågor. Dessa farhågor har utlöst diskussioner och rörelser mot att upprätta internationella policys och regler för att styra utvecklingen och användningen av AI-teknologier på ett ansvarsfullt sätt.
För AI-säkerhet och etiska standarder kan man kontakta organisationer som Future of Life Institute eller Partnership on AI, som inkluderar branschledare som tar upp AI:s samhälleliga påverkan.
Relation till Fermis paradox och det ’Stora Filter’
Konceptet att AI:s framsteg väcker existentiella frågor är inte bara begränsat till jorden. Som Michael Garrett föreslår kan avancemang till ASI representera ett universellt ’Stort Filter’ i sammanhanget med Fermis paradox. Detta är ett lockande förslag som förenar civilisationernas öde med en teknologisk milstolpe som i princip skulle kunna göra dem oupptäckbara eller leda till deras undergång. Om detta är en vanlig väg bland teknologiskt avancerade arter kan det hjälpa till att förklara paradoxen varför, i ett så stort universum, vi ännu inte har upptäckt tecken på utomjordisk intelligens.
Denna synvinkel uppmuntrar inte bara en omvärdering av hur mänskligheten närmar sig AI-utveckling utan stödjer också den pågående studien och utforskningen av rymden. Tanken på att bli en interstellär art kan representera ett strategiskt drag för att skydda sig mot en civilisations över beroende av AI på dess hemplanet, och därigenom öka överlevnadsförmågan mot potentiella AI-drivna katastrofer.
Sammanfattningsvis erbjuder AI:s framsteg, medan det ger enorm tillväxt och fördelar för vår civilisation, oss också mot en avgörande skärningspunkt. När vi navigerar denna teknologiska stigning kan noggrant balanserad innovation med övervakning vara nyckeln till vår långsiktiga överlevnad – både på jorden och bortom.
The source of the article is from the blog radardovalemg.com