Den växande närvaron av artificiell intelligens (AI) chatbots inom området för mental hälsa har väckt en diskussion kring deras effektivitet och klassificering. Dessa chatbots, såsom Earkick och Woebot, erbjuder dygnet runt-stöd och en stigmatiseringsfri miljö för att hantera mentala hälsobekymmer. Frågan kvarstår dock: betraktas de som en form av terapi eller enbart som ett självhjälpsverktyg?
Även om vissa hävdar att AI chatbots inte bör klassificeras som terapi, så erbjuder de otvivelaktigt värdefull hjälp för individer som möter mindre allvarliga mentala och emotionella utmaningar. Dessa chatbots använder tekniker som vanligtvis används av terapeuter, såsom att ge sympatiska uttalanden, erbjuda andningsövningar och föreslå stresshanteringsstrategier. Även om de uppnår ett liknande mål finns det tydliga skillnader jämfört med traditionella terapisessioner.
Till exempel strävar Earkick efter att undvika att kategorisera sig själva som terapi samtidigt som de erkänner sina potentiella terapeutiska fördelar. Karin Andrea Stephan, medgrundare av Earkick, betonar deras tvekan att bli märkta som en form av terapi, även om användarna uppfattar det som sådant. Denna åtskillnad är avgörande inom det växande området för digital hälsa, som saknar tillsyn från reglerande organ såsom Livsmedels- och läkemedelsverket.
Bristen på FDA-regleringar utgör utmaningar för mentalhälsoindustrin i dess försök att bemöta en kris bland tonåringar och unga vuxna. Dessa appar diagnostiserar inte explicit eller behandlar medicinska tillstånd, vilket gör att de undviker reglerande granskning. Detta betyder dock också att konsumenter har begränsade data om deras effektivitet. Även om chatbots erbjuder ett gratis och tillgängligt alternativ till terapi, krävs det fortfarande vetenskapliga bevis för att stödja deras inverkan på mental hälsa.
Trots frånvaron av reglerande tillsyn har vissa företag frivilligt tagit steg mot FDA-godkännande för att fastställa sin trovärdighet. Majoriteten har dock ännu inte genomgått denna rigorösa process, vilket lämnar konsumenterna att förlita sig på påståenden från företagen själva. Detta väcker farhågor om att individer som söker hjälp kanske inte får tillräckligt och evidensbaserat stöd.
Trots detta har bristen på mentalhälsoprofessionella och den ökande efterfrågan på tillgängliga mentala resurser lett till integration av chatbots i olika hälso- och sjukvårdssystem. Storbritanniens Nationella hälsovårdsorganisation har till exempel implementerat Wysa, en chatbot utformad för att hjälpa med stress, ångest och depression. Dessutom erbjuder vissa amerikanska försäkringsbolag, universitet och sjukhus liknande program för att möta den ökande efterfrågan.
Doktor Angela Skrzynski, familjeläkare i New Jersey, påpekar att patienter ofta är mottagliga för att prova chatbots som ett alternativ till långa väntelistor för terapi. Hon framhäver att chatbots som Woebot, utvecklat av psykologen Alison Darcy vid Stanford, inte bara gynnar patienter utan även ger stöd till överbelastade kliniker. Data insamlad från Virtua Healths Woebot-app visar att den används i genomsnitt sju minuter per dag, vilket demonstrerar dess potential som en hållbar mentalhälsoresurs.
Till skillnad från många andra chatbots förlitar sig Woebot för närvarande på strukturerade skript istället för generativa AI-modeller. Detta möjliggör en mer kontrollerad konversation och minskar risken för att ge felaktig eller hallucinerad information. Grundaren Alison Darcy erkänner utmaningarna med generativa AI-modeller, då de kan störa en individs tankeprocess istället för att underlätta den.
Inverkan av AI chatbots på mental hälsa har varit föremål för olika studier, även om få har uppfyllt de rigorösa kraven för medicinsk forskning. En omfattande översyn av AI chatbots fann att de kan minska symtom på depression och ångest betydligt på kort sikt. Författarna noterade dock bristen på långsiktiga data och omfattande bedömningar av deras totala inverkan på mental hälsa.
Ändå har farhågor framförts angående chatbots förmåga att identifiera nödsituationer och självmordstankar korrekt. Även om utvecklare betonar att deras appar inte är avsedda att ge krisrådgivning eller självmordspreventivt stöd bör potentiella nödsituationer hanteras på ett lämpligt sätt. Att tillhandahålla användare med kontaktinformation till krislinjer och resurser är avgörande i sådana situationer.
En efterfrågan på reglerande tillsyn har uppstått, med experter som Ross Koppel som föreslår att FDA borde spela en roll i att reglera chatbots. Att etablera riktlinjer och införa en glidande skala baserad på potentiella risker skulle kunna säkerställa det ansvarsfulla användandet av dessa appar och förhindra att de tar över beprövade terapier för mer allvarliga tillstånd.
Sammanfattningsvis har AI chatbots framträtt som ett lovande verktyg inom området för mental hälsa, vilket erbjuder tillgängligt och stigmatiseringsfritt stöd. Även om de inte är jämförbara med traditionell terapi, har de potential att bistå individer med mindre allvarliga mentala och emotionella utmaningar. Men bristen på reglerande tillsyn och omfattande bevis väcker frågor om deras långsiktiga effektivitet och inverkan på mental hälsa. Trots det, med ansvarsfull utveckling och reglering, kan AI chatbots spela en betydande roll i att tackla den globala mentalhälsokrisen.
FAQ
The source of the article is from the blog qhubo.com.ni