Den europeiska unionen har nyligen godkänt nya förordningar som reglerar användningen av artificiell intelligens (AI) i Europa. Dessa förordningar, samlade under beteckningen AI-akten, syftar till att finna en balans mellan att främja innovation och skydda medborgarna från potentiella risker som är förknippade med AI-teknologier.
AI-akten fokuserar särskilt på högriskanvändningar av AI av både privata och offentliga sektorer. Den inför strängare transparensregler för de mest avancerade AI-modellerna, såsom OpenAI:s ChatGPT, och förbjuder öppet verktyg som anses för farliga. Lagen kommer också att pålägga hårdare förpliktelser på AI-leverantörer för att säkerställa efterlevnad av regleringen.
En av de främsta motiveringarna bakom dessa förordningar är den snabba utvecklingen av AI-teknologin och behovet att ta itu med dess relaterade risker. EU anser att genom att genomföra dessa regler kan man skydda sina medborgare samtidigt som man främjar innovation inom kontinenten. Ursula von der Leyen, EU:s chef, lovordade godkännandet av AI-akten och menade att den etablerar en banbrytande ram för innovativ och pålitlig AI inte bara i Europa utan över hela världen.
AI-racet har varit en katalysator för införandet av dessa förordningar. OpenAI:s ChatGPT, som stöds av Microsoft, väckte betydande uppmärksamhet över hela världen på grund av dess anmärkningsvärda förmågor att generera mänskligt liknande text. Men denna ökning av spänning belyser också de potentiella hoten som AI kan utgöra, särskilt i form av deepfakes och desinformationskampanjer. AI-akten syftar till att ta itu med dessa bekymmer och skapa ett balanserat tillvägagångssätt som tillåter innovation samtidigt som man skyddar mot missbruk.
Enligt AI-akten kommer begränsningar för AI-övervakning att införas baserat på en riskbaserad strategi. Ju större riskerna är kopplade till ett AI-system, desto strängare kommer kraven att vara. Lagen stipulerar också böter för överträdelser, som sträcker sig från 7,5 miljoner till 35 miljoner euro, beroende på typ av överträdelse och företagets storlek.
Förutom att skydda mot potentiella risker förbjuder AI-akten också användningen av AI för prediktiv övervakning och system som använder biometrisk information för att dra slutsatser om personliga egenskaper såsom ras, religion eller sexuell läggning. Den placerar även strikta begränsningar på användningen av realtidsansiktsigenkänning på offentliga platser, med undantag för brottsbekämpning som kräver domstolsbeslut.
Trots att AI-akten har stött på betydande lobbyinsatser, har europeiska lagstiftare stått fast i sitt åtagande att finna en balans mellan innovation och skydd. Europas kreativa och kulturella sektorer har välkomnat godkännandet av förordningarna och betonat behovet av effektiv implementering.
Vanliga frågor (FAQ)
Q: Vad är AI-akten?
A: AI-akten är en uppsättning omfattande förordningar som godkänts av Europaparlamentet i syfte att reglera användningen av artificiell intelligens i Europa. Den fokuserar på högrisken för användningar av AI och strävar efter att uppnå en balans mellan innovation och medborgarskydd.
Q: Vilka är de viktigaste bestämmelserna i AI-akten?
A: AI-akten inför strängare transparensregler för kraftfulla AI-modeller, såsom OpenAI:s ChatGPT, och pålägger hårdare förpliktelser på AI-leverantörer. Den inkluderar även uttryckliga förbud mot verktyg som anses vara för farliga och förbjuder användningen av AI för prediktiv övervakning och system som använder biometrisk information för att dra slutsatser om personliga egenskaper.
Q: Vilka är straffen för överträdelser av AI-akten?
A: Överträdelser av AI-akten kan resultera i böter som sträcker sig från 7,5 miljoner till 35 miljoner euro, beroende på typ av överträdelse och företagets storlek.
Q: Vad är motivationen bakom AI-akten?
A: AI-akten syftar till att ta itu med de risker som är förknippade med AI-teknologin, som utvecklas snabbt. Den strävar efter att skydda medborgare samtidigt som den främjar innovation inom Europa.
Q: Hur kommer AI-akten att påverka ansiktsigenkänningsteknologi?
A: AI-akten placerar strikta begränsningar på användningen av realtidsansiktsigenkänning på offentliga platser, med undantag för brottsbekämpning som kräver domstolsbeslut.
The source of the article is from the blog queerfeed.com.br