Inom politikens sfär har den ökande användningen av artificiell intelligens (AI) teknologi väckt omfattande oro och ängslan i takt med att det närmar sig det amerikanska presidentvalet 2024.
Flera nyliga fall av AI-genererad desinformation har väckt offentlig debatt, med växande farhågor om att detta kan få betydande konsekvenser inför det kommande valet. Noterbara exempel inkluderar en deepfake-video där Vicepresident Kamala Harris imiteras, en redigerad klipp av President Biden som använder svärande språk, och en manipulerad bild på Trump som blir arresterad.
Experter varnar för att AI-teknologi kan användas för att vilseleda väljare, påverka deras röstningsintentioner, eller till och med avskräcka dem från att rösta alls under det kommande valet, vilket potentiellt kan förvärra de redan djupgående samhällsskillnaderna i USA.
Som svar på detta växande hot kräver allt fler röster att teknikjättarna inför strängare kontroller. Medan många företag har minskat innehållsmodereringen på sociala medier, finns det en växande efterfrågan på etablerande av mer rigorösa AI-styrmekanismer inför valet.
Förra veckan delade Tesla vd Elon Musk en deepfake-video med Kamala Harris på sin plattform X, där en förfalskad Harris-röst hävdade att Biden led av demens och var inkompetent att styra landet. Videon saknade tydlig märkning som satir, och inkluderade endast en leende emoji. Musk uppgav senare att den var tänkt som satir. Forskare fruktar att tittare kan missuppfatta detta som Harris äkta självnedvärdering och kritik av Biden.
Användningen av AI-genererad desinformation utgör ett allt djupare oro, med en tydlig trend att sprida visuella och videoinnehåll som syftar till att väcka ilska och intensifiera partipolitiska splittringar. Även om det är alarmerande, kan den vanligare scenariot innebära att fabricera innehåll som är specifikt utformat för att framkalla ilska och förstärka partipolitiska polariseringar.
Dessutom har det förekommit fall av AI-drivna automatiska telefonsamtal som imiterar politiska figurer för att avskräcka väljare från att delta. En undersökning visade att över hälften av amerikanerna tror att AI-genererad desinformation kommer att påverka utfallet av 2024 års val, med cirka en tredjedel som uttrycker minskat förtroende för valresultaten som följd.
Flera teknikföretag har bekräftat att de utvecklar system för märkning av AI-innehåll. Dessutom uppmanar över 200 intresseorganisationer till brådskande åtgärder för att bekämpa AI-desinformation, inklusive förslag om att förbjuda användningen av deepfake-teknologi i politisk reklam.
Reglerande organ varnar för att den nuvarande online-miljön är mättad med falsk information och utgör en risk för förvirring bland väljare. De efterlyser att plattformsföretag skyndar på förfining av relevanta riktlinjer för att hantera utmaningarna som deepfakes och liknande frågor innebär.
Den ökande oro som omger AI-genererad desinformation i politisk diskurs
När hotet om AI-genererad desinformation hänger tungt över det politiska landskapet, fortsätter nya lager av komplexitet och risker att uppstå. Utöver de tidigare nämnda exemplen på AI-missbruk, uppstår en avgörande fråga: Hur kan vi skilja äkta innehåll från AI-genererade fabrikat inom den politiska diskursen?
En avgörande utmaning för att bekämpa AI-genererad desinformation ligger i de snabbt utvecklande AI-algoritmernas ökande sofistikation, vilket gör det allt svårare att upptäcka. AI:s förmåga att anpassa sig och lära sig av varje spridning av falsk information utgör ett formidabelt hinder i kampen mot bedrägligt innehåll i politiska budskap.
En av de mest påträngande kontroverserna kopplade till spridningen av AI inom desinformation är den etiska dilemmat kring regleringen av yttrandefriheten. Medan det finns behov av att begränsa spridningen av falsarier och deepfakes, finns det farhågor om potentiella inskränkningar av yttrandefriheten och rätten till politisk diskurs utan oskälig censur.
Fördelarna med AI inom politisk diskurs kan hittas i dess potential att effektivisera spridningen av information och förbättra kommunikationseffektiviteten. Från analys av stora datamängder till personliga meddelanden kan AI-verktyg erbjuda värdefulla insikter och engagemangsstrategier. Men missbruket av AI för desinformation hotar att undergräva förtroendet för demokratiska institutioner och så split bland medborgarna.
På den andra sidan är nackdelarna med AI-genererad desinformation djupgående och omfattande. Från att undergräva valens integritet till att förvärra samhällsskillnader har den onda avsikten bakom sådant innehåll kraften att störa demokratins väv. Dessutom kan den psykologiska påverkan på individer som exponeras för vilseledande politiska narrativ leda till polarisering och en nedbrytning av civil diskurs.
För att fördjupa sig i ämnet och utforska potentiella lösningar kan läsare hänvisa till respektabla källor som Världsekonomisk forum och Brookings Institution. Dessa organisationer erbjuder omfattande insikter och analyser om hoten som AI-genererad desinformation utgör och det imperativa behovet av samarbetsinsatser för att adressera denna kritiska fråga.
The source of the article is from the blog crasel.tk