Sony Music Group, världens ledande musikförläggare, har nyligen utfärdat formella begäranden till stora teknologiföretag, inklusive Google, Microsoft och OpenAI. Företaget söker bekräftelse på om deras låtar användes i utvecklingen av deras artificiella intelligens (AI)-system utan tillstånd. Sony Music upprätthåller strikta policys som förbjuder användningen av deras musik för träning av AI-verktyg eller att dra nytta av sådan användning utan uttryckligt tillstånd. Varje aktör inom branschen måste få individuellt samtycke.
Sony Music hävdar att man har skäl att tro att dessa företag redan har integrerat deras musik i träningen av AI-modeller utan godkännande. Musikförläggaren har gett företagen en tidsfrist att svara och har tydligt uttryckt sin avsikt att hävda sina upphovsrättsliga rättigheter till fullo enligt lagens yttersta konsekvenser.
Upphovsrätten som Sony Music innehar sträcker sig till låtar från globala artister som Beyonce, Adele, Celine Dion och Lil Nas X. Det är oklart vilka dataundergrupper Google och OpenAI använde för att träna sina respektive musikgenererande AI-plattformar, enligt BBC:s rapportering.
Nana Nwachukwu, en AI-etikadvokat, diskuterade med brittiska sändbolag de potentiella lagöverträdelserna när AI-modeller tränas på upphovsrättsskyddat musikinnehåll enligt gällande EU-regler.
Denna åtgärd från Sony Music är en del av en bredare branschtrend, där skivbolag vidtar åtgärder för att skydda sina tillgångar från AI-verktygshavarnas framträngande räckvidd. Tidigare drog Universal Music Group tillbaka sina låtar från TikTok, inklusive låtar från Taylor Swift, på grund av tvister angående användning av AI-genererat innehåll. Dock nådde parterna till slut en ömsesidig överenskommelse, där TikTok åtog sig att eliminera obehörig AI-genererad musik och förbättra attribueringen för artister och låtskrivare på plattformen.
Viktiga frågor och utmaningar:
– Är det lagligt för AI-företag att använda upphovsrättsskyddad musik för att träna sina AI-modeller? Enligt upphovsrättslagen är användningen av upphovsrättsskyddat material utan tillstånd generellt olagligt om det inte omfattas av specifika undantag som exempelvis fair use, vilket är en särskilt kontroversiell fråga när det gäller AI-träning eftersom detta användningsområde inte tydligt definieras inom befintliga rättsliga ramar.
– Hur kan AI-företag få tillstånd att använda upphovsrättsskyddad musik? AI-företag behöver vanligtvis ingå licensavtal med musikförläggare, såsom Sony Music, för att få rättigheterna att använda deras musik för specifika ändamål, inklusive träning av AI-modeller.
– Vilka är konsekvenserna för upphovsrättslig handhavande i den digitala tidsåldern? Den snabba teknikutvecklingen och AI väcker komplexa rättsliga och etiska frågor kring upphovsrättslig handhavande. Den traditionella förståelsen av upphovsrättslagen utmanas när AI-system blir kapabla att skapa derivatverk som antingen kan kränka eller omvandla de ursprungliga upphovsrättsskyddade materialen.
Fördelar och nackdelar:
– Fördelar: Att träna AI-modeller på en mångsidig musikrepertoar kan definitivt förbättra AI:s kapacitet inom musikgenerering och analys, vilket potentiellt kan leda till innovationer inom musikkomposition och andra kreativa tillämpningar. Det kan även skapa möjligheter för personligare innehållsskapande och förbättra användarupplevelsen genom mer sofistikerade musikrekommendationssystem.
– Nackdelar: Att träna och använda AI med upphovsrättsskyddade material utan tillstånd medför rättsliga risker och kan leda till upphovsrättsintrångstalan. Det väcker betydande etiska frågor kring konstnärers rättigheter, kompensation och korrekt attribuering. Dessutom kan upphovsrättslig handhavande på digitala plattformar vara resurskrävande och komplext på grund av internetets globala och decentraliserade natur.
Relaterade länkar: För mer information om upphovsrätt och AI kan läsare vilja utforska huvudområdet för Sony Music för att bekanta sig med företagets artister och policys. För rättsliga perspektiv och det senaste inom AI-etik kan man besöka domänen för organisationer som American Civil Liberties Union (ACLU) eller forskningsgrupper som Electronic Frontier Foundation på EFF, som diskuterar rättigheter och friheter i teknologins sammanhang.
The source of the article is from the blog windowsvistamagazine.es