Indiens chefsdomare, Dr DY Chandrachuds tal vid en betydande rättslig konferens underströk den potentiellt avgörande roll som artificiell intelligens (AI) kunde spela i rättsliga processer. Han talade om den ökande användningen av AI för att förbättra de juridiska praxisen och effektivisera beslutsfattandet i domstolarna. Genom att betona betydelsen av teknologiska framsteg erkände han fördelarna som AI kan ge den juridiska sektorn, vilket förbättrar effektiviteten och underlättar juridisk forskning.
Ändå påpekade chefsdomaren också de potentiella farorna med högriskapplikationer av AI inom lagens område. Han framhöll att partiskhet och diskriminering kan tränga in i rättsligt beslutsfattande på grund av opaka algoritmer och hänvisade till dessa frågor som etiska bekymmer och praktiska utmaningar som kräver noggrann inspektion.
Rättsligt beslutsfattande, ett område som hyllas för sin kritiska mänskliga bedömning, befinner sig vid en vändpunkt med AI:s intåg. Chefdomaren lyfte fram praktiska exempel där AI blivit omfamnat, från administrativa uppgifter till domstolsdiskussioner om juridiska frågor. Han nämnde en anmärkningsvärd händelse i Columbia där en domare rådfrågade en AI-chattbot för att förstå lagförordningar gällande försäkringsanspråk för ett autistiskt barn.
Det indiska rättsväsendet har också inte förblivit oberört av detta nya verktyg, med exempel på dess användning för att få en bredare perspektiv på globala lagar. Mitt bland dessa användningsområden betonade Chefdomaren att AI inte bör ersätta de väsentliga mänskliga elementen i bedömning och beslutsfattande.
När han avslutade sitt tal betonade han nödvändigheten av rigorösa standarder och etiska ramverk för att förhindra AI:s potentiellt diskriminerande utfall. Han nämnde särskilt vikten av att hantera indirekt diskriminering som kan uppstå från AI-system som är tränade på ofullständig eller partisk data samt opacitet i algoritmiskt beslutsfattande, och tryckte på transparens och ansvarsskyldighet.