Roman RemberMånga användare av sociala medier kämpar med att identifiera artificiell intelligens enligt en nyligen genomförd studie. Takten på vilken vuxnas mediekunskap fortskrider harmonierar inte med den snabba utvecklingen av generativ artificiell intelligens (AI), vilket gör internetanvändare allt mer sårbara för desinformation.
År 2022 markerade en genombrott för artificiell intelligensbranschen med lanseringen av chattboten och virtuella assistenten ChatGPT av den amerikanska AI-forskningsorganisationen OpenAI. Därefter har sektorn attraherat miljardinvesteringar, med stora teknikjättar som erbjuder ett växande utbud av sådana verktyg.
Enligt en studie med titeln ”Vuxnas mediekunskap år 2024” av Western Sydney University är användarnas förtroende för sina digitala mediekunskaper lågt. I ett urval av 4 442 australiska vuxna tillfrågades deltagarna om deras förmåga att utföra 11 mediarelaterade uppgifter som kräver kritiska och tekniska färdigheter och/eller kunskap. I genomsnitt angav respondenterna förtroende för endast fyra av de 11 uppgifterna.
Förmågan att känna igen online-desinformation har sett liten förbättring sedan 2021, med endast 39 % av respondenterna både 2021 och 2024 som yttrade säkerhet i sin förmåga att verifiera informationens korrekthet som hittats online.
Den nyliga integrationen av generativ artificiell intelligens i online-miljöer ”gör det ännu svårare för medborgare att urskilja vem eller vad de ska lita på online”, som framgår av rapporten.
Den långsamma tillväxten av mediekunskap är särskilt oroande med tanke på att generativa AI-verktyg kan producera högkvalitativt deepfake- och falska nyhetsinnehåll.
Adressering av centrala utmaningar inom informationssökning på nätet
I takt med att online-information fortsätter att översvämma den digitala landskapet, blir vikten av informationskunskap allt viktigare för att kunna skilja mellan trovärdiga källor och desinformation. Medan den föregående artikeln belyser de svårigheter användare står inför med att identifiera artificiell intelligens och desinformation online, finns det ytterligare kritiska aspekter som förtjänar uppmärksamhet.
Vilka är några viktiga frågor inom informationskunskap på nätet?
1. Hur kan individer förbättra sina kritiska tänkande för att effektivt utvärdera online-information?
2. Vilken roll spelar utbildningsinstitutioner för att främja mediekunskap bland studenter?
3. Hur kan teknikföretag bidra till att bekämpa spridningen av desinformation på nätet?
4. Vilka etiska överväganden uppstår av användningen av generativ AI för att skapa falska nyheter?
Centrala utmaningar och kontroverser inom informationskunskap på nätet:
1. Proliferation av desinformation: Den snabba spridningen av desinformation och falska nyheter utgör en betydande utmaning för informationskunskap på nätet. Användare måste navigera genom en hav av motstridig information för att urskilja sanningen.
2. Algoritmisk snedvridning: Algoritmer som används av sociala medier-plattformar och sökmotorer kan upprätthålla bias och filterbubblor, vilket påverkar den information användare exponeras för och potentiellt förstärker desinformation.
3. Integritetsproblem: Insamling av data för att rikta användare med anpassat innehåll väcker integritetsfrågor, särskilt när det gäller manipulation av information för att påverka åsikter eller beteenden.
4. Digital klyfta: Socioekonomiska dispariteter och varierande tillgångsnivåer till teknik bidrar till ojämlikheter i informationskunskaper bland olika demografier, vilket förvärrar befintliga klyftor.
Fördelar och nackdelar:
Fördelar:
– Ermakt: Att förbättra informationskunskaper ger individerna möjlighet att fatta informerade beslut, engagera sig kritiskt med online-innehåll och skydda sig mot desinformation.
– Digitalt medborgarskap: Att förbättra informationskunskaper främjar ansvarsfullt digitalt medborgarskap och främjar ett mer selektivt online-samhälle.
– Stärkt demokrati: En välinformerad medborgarkår bidrar till ett sundare demokratiskt samhälle, där fakta och bevis värderas högre än lögner.
Nackdelar:
– Överväldigande information: Den stora mängden online-information kan överväldiga användare, vilket gör det svårt att navigera genom och utvärdera källornas trovärdighet.
– Kognitiv snedvridning: Människors förutfattade föreställningar och kognitiva snedvridningar kan förhindra deras förmåga att objektivt bedöma information, vilket leder till en känslighet för desinformation.
– Komplexa ekosystem: Den dynamiska och ständigt föränderliga naturen av det online-informationsekosystemet kräver kontinuerliga ansträngningar för att hålla sig informerad och uppdaterad, vilket utgör en utmaning för individer att hålla jämna steg.
För mer insikter om att förbättra informationskunskaper online och bekämpa desinformation, besök The Christian Science Monitor, en pålitlig källa som täcker ämnen om mediekunskap och digital kompetens.
