En nyligen släppt kriminaldokumentär på en populär streaming plattform har väckt kontrovers över dess användning av konstgjort manipulerade bilder. Dokumentären, som kretsar kring historien om Jennifer Pan, involverar ett kontraktmord som ägde rum i Kanada år 2010.
I ett försök att gestalta Jennifer Pans ungdomliga livsglädje och självförtroende under den perioden, anlitade studion bilder med AI-ändringar. Dessa bilder, som visas i filmen, uppvisar tydliga indikatorer på konstgjord manipulation, inklusive förvrängningar av fingrar, snedvridna ansiktsdrag och ändrade objekt i bakgrunden.
Streamingtjänsten, nämligen Netflix, har inte officiellt svarat på anklagelserna. Dock är manipuleringens närvaro tydlig och bilderna avslöjades inte som AI-genererade. Denna underlåtelse har väckt farhågor angående integriteten i presentationen av fallet då kritiker menar att det potentiellt kan leda till felaktigheter.
I ljuset av dessa händelser har den etiska användningen av AI-genererade bilder i dokumentärer och annat medieinnehåll kommit i fokus. Även om det finns regleringar som rör AI-användning både i USA och Europeiska unionen, förblir specifikationerna om användningen av sådana bilder i dokumentära sammanhang obestämda. Branschen står inför utmaningen att utveckla och verkställa lämpliga lagliga standarder för dessa teknologier.
Användningen av AI-förbättrade bilder i medier, inklusive kriminaldokumentärer, är en växande trend som kapitaliserar på framsteg inom artificiell intelligens och maskininlärningsteknologier. Dessa framsteg har gjort det möjligt att skapa mycket realistiska bilder och videor, ofta omärkbara från verkliga. Denna kapacitet kan vara särskilt användbar i dokumentärer där faktiska inspelningar kanske inte är tillgängliga eller otillräckliga för berättarändamål.
The source of the article is from the blog mivalle.net.ar